lillis

8 januari 2010 17:22

Hoppas att det ordnar till sig för din man och att han snart repar sig.
Grattis till eran dotter som fyller år.
Hoppas att du känner dig bättre
Ha en skön kväll
Kramen

Lena

8 januari 2010 19:51

Åh, men Irja så tråkigt ni haft/har det...lider med er *snyft*.
Det enda jag kan göra är att hålla både tummar och tår...och DET gör jag...HÅRT, för att allt ska sluta på bästa sätt.
Och ni som skulle varit på 30-års kalas...men, men grattis till dottern iaf !!!
Försök ta hand om dig vännen och jag hoppas verkligen att det inte var vinterkräksjukan som angrep dig !!!
Varma kramar till er från mig !!!

Din Dotter

9 januari 2010 02:21

Jag önskar att jag bodde närmre då hade jag kommit och stöttat dig . Hoppas pappa blir bättre och få bli ordenligt undersökt- sedan operaion så man slipper oroa sig hela tiden.Vi som hade det så skönt och trevligt i julas och nyåret.Tänker på er .... många pussar och kramar. A

av Irja

9 januari 2010 03:58

Älskade Dotter!!!
Ja, vi måste hoppas på det bästa,att allting reder sig,man är ju orolig förgämnan,och det orkar manju inte leva i längden med .
Försökde koppla av med att se på Let´s Dance ikväll ,men tankarna snurra iväg till pappa i alla fall.
Ska försöka ta mig till sjukhuset i morronkväll,mår något bättre själv just nu.
Tack för din omtanke, den värmde skönt i vinterkylan.
Hälsa pojkarna ....Puss och Kram MAMMA

margit

9 januari 2010 05:29

Tack Irja för din varma hälsniing! ja det var ju inte roligt det med din mans hjärta! Man får säga: va tur/bra att det inte hände på bilresan under helgen...så att det kunde ha hänt en olycka ...eller att ni fått ringa ambulans och stann nån stans "mitt i Sverige"...och du får fortsatt vidare ensam...Hoppas att han nu kan få den hjälp han behver.även om det nu blir så han behäver trasporteras till UMEÅ där dom har rätta resureserna...
Ja, tänk vad man vet lite från den ena dagen till den andra...så är ju livet ..."och bra är väl det"...annars skulle man nog inte orka leva...om man visste innan...vad som skulle/kommer att ske.
Vi är nu måga bloggvänner som känner för dej och du finns i våra tankar!!
En extra STOTR KRAM idag till dej...från mej!!

Skomakar Lisa

9 januari 2010 10:51

Kära du ... jag tänker på er. Blir så förbannad när jag hör hur du fått leta efter din man. Är det inte på sin plats att de hör av sig så fort som möjligt till anhöriga??? Det måste vara ett tjänstefel att missa sånt, tycker jag. Tur är ju i eländet att han ändå var under vård medan du letade.
Hoppas på snabb bättring och att de gör honom frisk igen.
Stor kram från Skomakar Lisa !!!

margit

9 januari 2010 14:46

hej igen, Irja1 ja visst är jag från Västerbotten...från Vännäs...
Jag skall ju "varva ner" 1 feb...från att nu jobba 100% natt...så skall jag gå ner till endast 61% natt...14 nätter på 6 veckor i stället för 20 som jag har opå 100% Varje arbetsnatt är 10 timmar. Så nu /då är jag mogen att "trappa ner"...lite..

Tänker på dej!! Kramar!!/Margit

Love

9 januari 2010 18:20

Min goa vän!
Tankarna går till dig och din man. Så skönt att han snabbt kom iväg till sjukhuset och där får opereras så att allt blir bra igen. Att gå omkring med denna oro är inte bra och jag vet att du nu har jobbigt när alla mörka tankar kommer särskilt på nätterna. Allt kommer säkert att gå bra och jag önskar att jag kunde vara hos dig men en stor styrkekram får du.
Ni får gratulera er kära dotter senare. Det viktigaste är nu att du själv blir bra och får träffa mannen. Då kommer det nog att kännas bättre för er båda. Sköt om dig vännen. Du är så omtänksam och ger mig så mycket glädje genom dina ord.
Love.

Love

9 januari 2010 18:34

Kära min vän.
Skrev just en kommentar till dig som försvann.
Jag tänker på dig och din man. Så hemskt det måste ha varit att inget veta och sitta där hemma själv.
Det är då alla hemska tankar tar överhand men allt gick ju bra.
Tur han nu får operation och blir frisk så att ni slipper oron varje dag. Min man hade en stor infarkt för många år sedan men har sedan dett tack o lov varit frisk. Den tiden önskar jag bort ur vårt liv då man inte visste hur det skulla gå.
Som du skrivar tur att man inget vet om morgondagen men nu ska nog allt bli bra för er. Er kära dotter får ett senare besök då ni båda mår bättre. Gratiiskram till henne!
Önskar jag kunde vara hos dig men du får en stor styrkekram.
Var rädd om dig nu. Du är så omtänksam och det du skriver till mig betyder oerhört mycket ska du veta.
Var rädd om dig och jag hoppas du träffat din man nu, då känns
det nog bättre för er båda.
Kära hälsningar och kram
från Love.

lillis

10 januari 2010 06:45

Så skönt att hör att du varit och besökt din man och att det var bättre med honom
Tänker på dig
Ha det gott vännen
Styrkekramar

Solan

10 januari 2010 13:17

Tråkig början på det nya året för er.mina tankar är hos dej å din man.Hoppas å ber att han blir frisk snart.
Stackars dej som fick magproblem mitt i detta...Krya på er

Är så innerligt trött på denna kyla!!! Skicka ner varma grader till Dalarna fort :)
Kram Solveig

Lambergsfrua

10 januari 2010 21:14

Jag blir upprörd ända in i själen, när jag läser om din kamp för att få ett vettigt besked om vart din Anders tagit vägen. Klara besked är väl ändå det minsta man kan begära i en sån här situation. Kan tänka mig hur fruktansvärt orolig du varit - och det har naturligvis inte gått över än. Hoppas nu inerligt att allt blir bra med dinAnders så att du snart får hem honom igen.
Allra varmaste tröstekramar!